Idag förekommer nästan ingen klädproduktion i svenska fabriker. De kläder vi köper är sydda utomlands, oftast i Sydostasien. Det är då svårt att föreställa sig att det för 70 år sedan, på 1950-talet, fanns över 700 fabriker i Sverige som sydde kläder. På dessa så kallade konfektionsfabriker arbetade tiotusentals personer, främst kvinnor.

Daun beskriver boken som en historik över ett yrke och en industri:

– Boken har två perspektiv. För det första att beskriva arbetet på konfektionsfabrikerna. Kvinnodominansen, lönerna, maskinerna och arbetsmiljön. För det andra undersöks branschen i ett industrihistoriskt sammanhang. Vilka var företagen? Hur skilde sig konfektionsindustrin från andra industrigrenar, vad fick branschen att blomstra och vad orsakade krisen? Konfektion blir då som ett exempel på hur industrisamhället Sverige utvecklades i stort, säger Johannes Daun.

Konfektionsindustrin var den mest kvinnodominerade av alla industrigrenar. Här fick arbetarkvinnor sitt levebröd och här kunde kvinnor göra karriär som tjänstepersoner och chefer. Konfektionsindustrins historia är därför ett viktigt stycke kvinnohistoria.

Historiska perspektiv är även betydelsefulla för dagens företagare, säger Johannes Daun:

– Till skillnad från exempelvis stålindustrin, som bestod av ett fåtal företag med jätteanläggningar, var konfektionsindustrin fördelad på många mindre fabriker. Hundratals företag var bara en sorts underleverantörer åt de övriga. Länge var också privatpersoner som sydde hemifrån en enormt viktig del av produktionen. Denna struktur skapade flexibla företag som kunde anpassa sig efter säsong och snabbt erbjuda nytt sortiment. Det finns lärdomar att dra av denna struktur, särskilt idag då lokal tillverkning, småskalighet och flexibilitet efterfrågas allt mer. Dagens modeföretag har stor nytta av att känna till sin egen historia. Under halva 1900-talet var det var riktigt lönsamt att bedriva klädsömnad i Sverige, så vad gjorde man rätt på den tiden?

När man sydde kläder på fabrik är upplagd i två delar. I den första delen beskrivs konfektionsindustrins historia i Sverige från 1800-talet fram till krisåren under sent 1900-tal. I den andra delen fördjupas olika teman, till exempel hur arbetsfördelningen på fabrikerna såg ut, sysselsättningen, kvinnodominansen, löner, arbetsmiljö och försäljning.

Historikern Johannes Daun arbetar på Textilmuseet, ett jubilerande museum som bildades i Borås för 50 år sedan, 1972. Merparten av exemplen och fördjupningarna i boken är också hämtade från Borås med omnejd, området som länge var centrum för svensk konfektionsindustri.

– På så vis blir detta inte bara en historik över ett yrke och en industri, det blir även studie av Borås historia som textilstad, säger Daun, som även skrivit en doktorsavhandling i historia om Borås.

Arbetet med boken har skett parallellt med att Textilmuseet öppnade en ny utställning om 1900-talets konfektionsmode, Kläder & Couture. Företaget som står i centrum i utställningen, Bröderna Magnusson Damkonfektionsfabrik, får också en framträdande plats i Dauns bok:

– Genom att låta exempel från ett och samma företag återkomma i boken framträder en djupare helhetsbild. Av bevarade räkenskaper, skisser och andra källor har jag kunnat följa varje steg i arbetet på Bröderna Magnussons fabrik för 70 år sedan, säger Johannes Daun.

Boksläpp 24 november på Textilmuseet
Boksläppet äger rum på Textilmuseet den 24 november 2022, kl 17:00. I samband med boksläppet öppnar även en pop up-utställning om Borås och Sjuhäradsbygdens lokala konfektionshistoria. Läs mer här!