Jörgen Carlsson är född och uppvuxen i Ullared. Till årsskiftet lämnar han skobranschen i samband med att Gekås blir ensam ägare till Sko-Boo. Foto: Gekås

Under mer än ett halvsekel har en inofficiell överenskommelse hållits helig i Ullared; att Gekås aldrig ska sälja skor och att Sko-Boo ska göra just det – ­och inget annat. Trots att Gekås grundare Göran Karlsson sålde sin verksamhet redan 1991, och gick ur tiden 2004, har den oskrivna regeln respekterats av alla genom åren. Men nu har den spelat ut sin roll.

I januari 2021 köpte Gekås 70 procent av Sko-Boo och till nyår släpper skoföretagets ägare, Jörgen Carlsson, resterande 30 procent. Därmed går familjeföretaget i graven. Eller snarare in i reinkarnation. Under tre år har Jörgen Carlsson lett metamorfosen från fristående butik till Gekås nya skoavdelning.

När vi ses i etern en varm höstdag är det en energisk och till synes harmonisk skohandlare som tillsammans med inköparna Fredrik Silversjö och Helena Schough berättar om sommarens försäljningsrekord, reflekterar kring valutor och bensinpriser och summerar familjeföretagets historia.

– Jag har jobbat med det här i 40 år, har aldrig haft mer än två veckors sammanhängande ledighet och jobbat varannan helg. Så jag känner mig ganska klar. I samband med att pappa gick bort för fem år sedan började jag fundera på framtiden, men vi ville först fira företagets 50-årsdag 2019, säger Jörgen Carlsson.

I kundernas ögon försvann Sko-Boo redan för två år sedan, men bakom kulisserna har ett omfattande arbete pågått för att integrera verksamheten i Gekås. Den gamla butiken, som låg precis utanför Gekås och just nu används som lager, bestod av cirka 1 000 kvadratmeter. Den nya ytan är mer än dubbelt så stor, vilket har inneburit allt från ny inredning till kraftigt ökade inköpsvolymer, dubbla centrallager och fler anställda.

Pernilla Wahlgren Design har varit en storsäljare på Gekås klädavdelning sedan 2020. Nu finns även damskor med hennes stilmässiga approach exponerade på en egen avdelning. Foto Gekås

En egen kassalinje skulle också skapas, med fyra vanliga kassor och fyra för självbetjäning. Gekås befintliga kassor bedömdes inte vara dimensionerade för ytterligare belastning när trycket är som störst. Under omvandlingen behövdes dessutom 15–20 personer nyanställas utöver de 30 personer som redan fanns i företaget.

– Gekås öppnar ju några timmar tidigare och stänger några timmar senare än vad vi gjorde, så vi får schemalägga i något som liknar tvåskift. Förr kunde vi öppna klockan nio, det var ändå inga kunder som kom till oss, de gick alltid först till Gekås. Och när de väl kom till oss fick vi hoppas att de hade pengar kvar att handla för, säger Jörgen Carlsson med ett skratt.

En viktig del av planeringsarbetet har varit att försöka beräkna hur många varuhusbesökare som vill ta rulltrappan upp till en lite bortglömd våning, som tidigare har använts för lager och säsongsvaror. Nu finns statistik som visar att kunderna börjat anpassa sig.

– Vi brukade räkna med att vi fick in ungefär 15 procent av de som handlade på Gekås i gamla butiken. I dag är det 40 procent. I lördags, första helgen i oktober, hade vi ett otroligt tryck, vi hade 8 000–10 000 besökare på skoavdelningen, alla kassor var öppna och vi sålde bland annat massor av barnskor, säger Jörgen Carlsson.

Jörgen Carlsson lämnar över till bland andra Helena Schough som har jobbat för Sko-Boo i 20 år. Foto: Gekås

För att kunna möta den ökade tillströmningen exponeras numera 30 par skor av samma modell i butik att jämföra med 7–8 par i den gamla lokalen. Sortimentet består som tidigare till drygt 50 procent av dam, 30 procent barn och resten herr.

– Vi har alltid haft brett sortiment för hela familjen med kvinnor som primära kunder, precis som för Gekås. De handlar både till sig själva och till barnen och barnskor behövs ju alltid, för barns fötter växer. Männen däremot, de handlar inte mycket och bara på helgerna, säger Jörgen Carlsson och kollegerna nickar instämmande.

Vissa varumärken ville inte synas hos oss tidigare för att vi låg där vi låg … Jörgen Carlsson, grundare och delägare Sko-Boo

Efter flytten har också ett eget skovarumärke tillkommit, Pernilla Wahlgren, som sedan 2020 har haft ett samarbete med klädkollektioner för Gekås.

– Samarbetet bygger på gemensamma diskussioner där man ger och tar. Den här våren var vi tveksamma till en del höga klackar som Pernilla absolut ville ha med, men hon menade att det är ju det som hon själv går i. Och hon hade rätt, de sålde jättebra, säger Jörgen Carlsson.

Och det var inte bara Pernilla Wahlgren som sålde bra i sommar. Försäljningen i juli 2023 ökade med 10 procent jämfört med föregående år och landade på cirka 25 miljoner kronor.

– Juli har varit all time high. Det har regnat 24 av 30 dagar och då kommer folk hit i stället för att åka till stranden, säger Fredrik Silversjö nöjt.

Ett välkommet inslag i forna tiders anda, för även om Gekås återhämtade sig väl under 2022 med en omsättning på 4,8 miljarder kronor, drabbades både Gekås och Sko-Boo hårt av pandemin under 2020 och 2021.

– Pandemin var ett jäkla slag. Vi hade fått hem alla vårvaror, skor för 30 miljoner, men hade inga kunder. Det var inte roligt, men på något sätt gick det och det som var kvar kunde vi sälja året efter, säger Jörgen Carlsson.

Breda gångar som klarar enorma kundvagnar, möjlighet till självservice och tydlig skyltning som syns i människovimlet är nödvändigt för en butik som beräknas omsätta närmare 200 miljoner i år. Foto Gekås

De berömda bussresorna till Ullared försvann också under pandemin och har inte kommit tillbaka i samma omfattning.

– Det är ju tråkigt, men den största utmaningen just nu är bensin- och dieselpriserna. Resan måste löna sig och kunderna har ofta en begränsad summa att handla för. Men jag ser positivt på framtiden. Jag har en teori att vi alltid är starka i lågkonjunktur, säger inköparen Fredrik Silversjö, som har kommit in i skogänget från Gekås sport- och friluftsprodukter.

Med ägarbytet ställs högre krav på marginaler samtidigt som kunden förväntar sig det bästa priset, precis som tidigare. En alltmer utmanande situation med en urholkad svensk valuta och hård konkurrens från näthandeln. Vad som är bästa pris har också förändrats genom åren, likaså kvalitetskraven. Kunden vill ha både billigt och bra.

– Det som har ändrats mest de senaste 20 åren är att vi har mycket mer varumärken och kvalitetsprodukter i dag, säger inköparen Helena Schough.

Damvarumärken som Riekers, sneakers från Skechers, Adidas och Fila och licensprodukter för barn är några av företagets återkommande storsäljare.

Liksom för många lågprisaktörer är samarbetet med varumärken ofta en balansakt då varumärken med hög svansföring sällan vill förknippas med lågpris. Löften om att inte etablera fler butiker eller använda varumärkets namn i marknadsföring är inte ovanligt för att kunna skapa långsiktiga samarbeten.

–­ Vissa varumärken ville inte synas hos oss tidigare för att vi låg där vi låg, men jag tycker att det där har lättat med åren. Det finns någon enstaka leverantör som valt att inte leverera sedan vi blev en del av Gekås men vi har i stort sett samma sortiment. Det vi har tagit bort är vissa små sorteringar av lite dyrare skor, säger Jörgen Carlsson.

Enligt Sko-Boo-teamet är det en vanlig missuppfattning att företaget köper klipp och partier men det händer nästan aldrig. Inköpen görs på samma sätt som andra detaljister och 100 procent läggs som grundorder. Och trots lågprisprofilen handlar det om stora pengar Helena Schough och Fredrik Silversjö med kolleger ska förvalta.

– Vi tror att vi är den största skoavdelningen i hela Europa och definitivt Skandinaviens största. Och Gekås är unikt i världen. Det finns förmodligen ingen annan butik som omsätter 5 miljarder kronor på en enda enhet, säger Jörgen Carlsson.