Han kritiserar HUI
Igår presenterade HUI sin rapport ”Sysselsättningseffekter av ingångslönerna i detaljhandeln” där forskarna kom fram till att sänkta lägstalöner skulle kunna ha en positivt effekt på sysselsättningsgraden.
Alla håller dock inte med om att lägstalönerna i Sverige bör sänkas.
– Vi ser det här på ett helt annat sätt, vi vill inte ha en massa fattiga människor som jobbar några enstaka timmar här och där som de inte kan leva på, säger Stefan Carlén, chefsekonom på Handelsanställdas förbund.
Men stämmer inte rapportens slutsatser om att lägra lägstalöner leder till fler anställningar?
– Vi tycker inte att det finns ett jättetydlig samband mellan låga löner och sysselsättning, samhällen ser olika ut. USA till exempel har extremt låga lägstalöner men har inte nödvändigtvis högre sysselsättning, det är istället länder med höga lägstalöner som har fler människor i sysselsättning.
Stefan Carlén är även kritisk mot rapportens metodik som han menar leder till felslut om sammanpressade löner, att lägsta och högsta löner ligger väldigt nära varandra.
– Det finns en del problematiska påståenden i den här rapporten som till exempel när man tittar på timlön och sen kopplar in OB-tilläggen, och det går inte riktigt att göra så. OB-tilläggen är ju inte en lön, det är ju en ersättning för att man jobbar obekväma tider, vilket inte är unikt för handeln, säger han och tillägger:
– Det blir jättekonstigt när man slänger in OB-tilläggen som en del av timlönen, då får man en sammanpressad situation men ser man på vad man får ut i inkomst så är det extremt stora skillnader.
Stefan Carlén menar att höga ingångslöner i slutändan gynnar handeln då det enligt honom säkrar en högra kompetens och därpå följande ökad produktionseffektivitet, men även att det finns andra skäl till inte sänka lönerna.
– Det blir lite magstarkt när man gör sådana här rapporter som indikerar att man bör sänka ingångslöner, då blir det snart så litet kvar att det inte går att överleva längre.
