Textilimportörerna: ”Bryt den protektionistiska handelstrenden”
Närhet är den enskilt viktigaste faktorn när det gäller handelsrelationer mellan länder. Den näst viktigaste faktorn är den handelspolitiska miljön.
Frihandelsavtal omfattar, med vissa små undantag, endast varor som har sitt ursprung i de länder som frihandelsavtalet omfattar. I EU:s frihandelsavtal med Norge omfattas till exempel bilar och maskiner som tillverkats i EU, men inte jordbruksvaror.
Det viktigt att notera att det är politikerna som har ansvar för den handelspolitiska miljön och borde vara skyldiga att se till att den är så bra som möjligt. I Sverige är det inte så. Med tillverkningsföretag gullas det, medan det inte finns något exempel på politiska åtgärder för att understödja handelsföretags möjligheter som importörer och exportörer. Det gäller särskilt för företag som handlar med tredjelandsvaror, det vill säga varor som inte har sitt ursprung i EU eller EFTA-länder.
Danmark har 5,8 miljoner invånare. Finland har 5,4 miljoner, liksom Norge. Däremot skiljer sig BNP per capita avsevärt. Norge ligger på drygt 67 000 USD, Danmark på 61 000 USD, Sverige ligger på drygt 52 000 USD och sist Finland på knappt 49 000 USD.
Textilimportörerna följer ett antal varors import till Sverige och export bl.a. kläder, hemtextilier och skor. Norge är den största exportmarknaden för svenska företag inom dessa sektorer. Den totala exporten av kläder motsvarar 55 procent av importens värde. Hemtextilexportens andel av importvärdet var 2021 30 procent. Skoexportens andel av importvärdet 2021 var 48 procent. Norges starka ställning förklaras av våra länders EFTA-medlemskap och näringslivsstruktur.
Trots Norges stora mottagande av svensk export visar BNP-siffrorna att det fortfarande finns stor potential för ökad export av beklädnadsvaror och hemtextil till Norge.
Dessa varors MFN-tull (tredjelandstull) I EU är 12 procent för kläder, samma för hemtextil, 8 procent för läderskor och 16,9 procent för skor med plast- eller textilovandel. Förutom tullar finns regler om direkthandel m.m. Det här gör att framför allt mindre företag avstår från den relativt sett administrativt krångliga och genom eventuell tullagerhantering rätt dyra hanteringen av tredjelandsvaror till Norge. Allt detta gäller omvänt för norska företag.
En mycket stor del av alla de varor det gäller är som nämnts tredjelandsvaror. Exempelvis svarade Kina och Bangladesh för sammanlagt 32,5 procent av den svenska klädimporten 2021. Av hemtextilexporten är 34 procent från Kina, Indien och Pakistan. Importen av skor är 19,3 procent från Tyskland och 13,8 procent från Kina. Tysklands export utgörs av importvaror.
Avgörande är att EFTA-länderna inte ingår i EU:s tullunion. När en vara importerats från tredje land cirkulerar den fritt i tullunionen Den cirkulerar fritt i Norge om den importerats dit. Men inte fritt mellan EU och Norge eller andra EFTA-länder, eller mellan EFTA-länder.
Vad som erfordras är att EFTA-länderna övertalas att ingå i EU:s tullunion. De viktigaste argumenten är de ekonomiska, att handeln och konsumenterna gynnas av ökad tillgång och variation och att det skulle gynna den ekonomiska tillväxten.
Vidare måste då handelspolitiken mellan EU och EFTA-länderna samordnas och det borde inte vara någon svårighet eftersom de är intill förväxling lika. Det skulle också bli fri cirkulation av tredjelandsvaror mellan EFTA-länderna.
Den protektionistiska trenden i världen skulle motverkas. Ett första steg mot att bryta den.
Textilimportörerna
Åke Weyler, ordförande
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.
