Prognosen för den totala detaljhandelsförsäljningen är 3,0 procent för 2014. Vi håller fast vid den siffran, men sedan den förra konjunkturbedömningen har siffrorna för sällanköp och dagligvaruhandel kastats om. Nu tror vi att dagligvaruhandeln kommer att öka med 2,5 procent, medan sällanköpen kommer att öka med 3,0 procent, säger Elin Gabrielsson, som presenterade HUI researchs senaste konjunkturrapport på tisdagsmorgonen.Volymmässigt ligger ökningen inom dagligvaruhandeln på samma nivå som tidigare, men prisökningstakten har visar sig betydligt lägre i år. Den låg i april månad blygsamma 0,3 procent. Framöver väntas högre råvarupriser men de väntas inte ge utslag på konsumentpriserna i år.Inom sällanköpsvaruhandeln har det pågått ett prisrally neråt under en följd av år. Detta gäller främst elektronikhandeln. HUI research förutspår att tillväxten i löpande priser inom elektronikhandeln blir 0,0 procent, en tydlig förbättring mot 2013, då omsättningen minskade med 3,4 procent. För hela sällanköpsvaruhandeln är prognosen att prisutvecklingen i år blir -1,5 procent.Sammantaget bli inflationen låg under 2014. Riksbanken förväntas sänka räntan ytterligare i juli för att få fart på inflationen.HUI research gör bedömningen att Riksbanken kommer att vidta de åtgärder som behövs för att Sverige inte ska hamna i ett deflationsläge, något som skulle kunna bli förödande för tillväxten i ekonomin.Att hushållen börjar prioritera sällanköpsvaror är en god konjunktursignal. Konjunkturinstitutets barometerindikator visar att detaljhandelsföretagens förtroende ligger ligger på betryggande 110.Hushållen har under en följd av år sett sitt konsumtionsutrymme öka, både genom det låga ränteläget och genom jobbskatteavdragen. Nu ser det ut att vara slut på skattesänkningar, men det låga ränteläget består. Hushållens sparkvot ligger på hela 6,1 procent exklusive pensionssparande, så det finns reserver att ta av även om inte de disponibla inkomsterna ökar så mycket nästa år. Elin Gabrielsson har två förklaringar till att sparkvoten är så hög, trots att konjunkturläget är bättre:– Krisen har varit utdragen, med många bakslag i eurozonen och det har gjort svenska hushåll försiktiga. Dessutom har de senaste årens inkomstökningarna träffat dem som redan har råd att konsumera. När människor i svagare inkomstgrupper får en inkomstökning tenderar de att öka konsumtionen, säger hon. DF/ Dagens Handel